Arbetsmiljön påverkar både individens välmående och produktivitet. Därför är en riskanalys på arbetsplatsen en viktig process för att kunna förebygga och hantera risker. En korrekt utförd riskanalys bidrar till en trygg och hälsosam arbetsmiljö och är även en laglig skyldighet för arbetsgivare i Sverige.

Vad är en riskanalys?

En riskanalys utgör en strukturerad metod för att ni ska kunna identifiera och hantera potentiella risker på en arbetsplats. Den spelar en kritisk roll i att säkerställa att arbetsplatsen är säker och förebygger och skyddar både anställda och organisationen från skada eller förlust.

Riskanalysens syfte är att identifiera potentiella händelser eller förhållanden som kan leda till ohälsa eller olycksfall, samt bedömer sannolikheten och konsekvenserna av dessa risker. Detta gör det möjligt att utarbeta effektiva strategier för att förebygga, minimera eller hantera riskerna.

Det är viktigt att skilja mellan begreppen risk och fara. En fara är något som har potential att orsaka skada, medan en risk är sannolikheten att den skadan faktiskt inträffar.

Till exempel kan en brant trappa vara en fara, men risken för att någon ska falla kan vara låg om det finns ordentliga säkerhetsåtgärder som räcken och bra belysning.

Riskanalys är en central del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsgivare kan utföra riskanalyser genom att regelbundet  proaktivt identifiera och hantera risker, vilket leder till en säkrare arbetsplats.

Hur genomförs en riskanalys?

När ni ska genomföra en riskanalys kan arbetet delas upp i fem huvudsteg: planering, insamling av information, identifiering av riskkällor, riskbedömning och förslag till åtgärder. Ni behöver också följa upp riskbedömningen så att ni vet att åtgärderna haft önskad effekt.

1. Planering

Du bestämmer vilka områden av arbetsplatsen som ska riskbedömas. Ni tillsätter sen en arbetsgrupp, vanligtvis bestående av både arbetsgivare och anställda eller skyddsombud, för att säkerställa en helhetssyn på arbetsmiljön. Det är också viktigt att informera alla anställda om att en riskanalys kommer att genomföras och varför den är nödvändig. Om det finns ett eget skyddsombud så kan man undersöka om det finns ett regionalt skyddsombud att tillfråga. Ni kan sen bestämma er för att använda mallar som säkerställer att ni varje gång undersöker era risker. Ni kan hitta mallarna på Arbetsmiljöverkets hemsida; checklistor

2. Insamling av information

I detta steg samlar ni relevant information som kan hjälpa arbetsgruppen att identifiera potentiella riskkällor. Det kan inkludera företagsdokument, tidigare rapporterade incidenter, arbetsinstruktioner, tidigare utförda riskanalyser och tillgängliga statistik över arbetsrelaterade skador och sjukdomar. Arbetstagarnas kunskaper och erfarenheter är också värdefulla informationskällor.

3. Identifiering av riskkällor

Nästa steg i processen är att ni behöver identifiera era riskkällor. Det handlar om att upptäcka situationer, förhållanden eller beteenden som kan orsaka skada eller sjukdom. En riskkälla kan vara fysisk, som en defekt maskin, men också organisatorisk eller social, som en stressig arbetsbelastning eller dålig kommunikation.

4. Riskbedömning

Riskbedömning är själva hjärtat av riskanalysen. Det är här du bedömer sannolikheten och konsekvenserna av varje identifierad risk. Riskbedömningen är ofta baserad på en kombination av befintliga data, expertbedömningar och erfarenhet. Resultatet av riskbedömningen används för att prioritera vilka risker som behöver åtgärdas först. Enligt Arbetsmiljölagen så ska arbetsgivaren elliminera riskerna, eller allra minst minimera eller skydda sina anställda mot risken. 

5. Förslag till åtgärder

Slutligen föreslås åtgärder för att hantera de identifierade riskerna. Dessa åtgärder inkluderar att ändra arbetsrutiner, införa skyddsutrustning, ge ytterligare utbildning till anställda eller göra fysiska förändringar i arbetsmiljön.

Varje steg i riskanalysen är viktigt och bör utföras noggrant för att säkerställa att riskerna på arbetsplatsen hanteras effektivt. Det är också viktigt att man dokumenterar hela processen skriftligen för framtida referens och uppföljning.

Följa upp och revidera riskanalysen

En riskanalys är inte en engångshändelse utan ska ses som en kontinuerlig process. Det är viktigt att regelbundet följa upp och revidera riskanalysen för att säkerställa att de vidtagna åtgärderna är effektiva och att eventuella nya risker identifieras i tid.

Genom att följa upp riskanalysen kan man utvärdera om de implementerade åtgärderna har haft önskad effekt och om det finns behov av ytterligare åtgärder eller förbättringar. Det är också viktigt att regelbundet utvärdera om arbetsmiljön har förändrats. Till exempel genom införande av ny utrustning eller förändringar i arbetsprocesser, vilket kan medföra nya risker.

Under uppföljnings- och revideringsfasen är det viktigt att både arbetsgivare och anställda involveras. Genom att ha en kontinuerlig dialog och samarbete säkerställer man att alla relevanta aspekter av arbetsmiljön beaktas och att förbättringar genomförs arbetsgivaren på ett effektivt sätt.

Användbara verktyg och resurser för riskanalys

Vid genomförandet av en riskanalys finns det ett antal användbara verktyg och resurser som underlättar processen och bidrar till mer noggranna och effektiva resultat. Här är några exempel:

Checklistor och mallar: Det finns olika checklistor och mallar tillgängliga som hjälper till att strukturera och dokumentera riskanalysen. Dessa verktyg fungerar som en guide och säkerställer att inga viktiga områden eller risker glöms bort under analysen.

Riskbedömningsmetoder: Det finns olika metoder för att bedöma risker, inklusive kvantitativa och kvalitativa metoder. Dessa metoder används för att kvantifiera och ranka riskerna baserat på deras sannolikhet och konsekvenser. Det är viktigt att välja en metod som är lämplig för den specifika arbetsmiljön och riskerna som analyseras.

Branschspecifika riktlinjer och standarder: Många branscher har egna specifika riktlinjer och standarder för riskhantering och arbetsmiljö. Dessa ger värdefulla insikter och råd om vilka risker som är vanliga inom branschen och vilka åtgärder som ni behöver vidta för att minimera dem.

Expertkonsultation: Att samarbeta med experter inom arbetsmiljö och riskhantering kan vara till stor hjälp. Det ger specialiserad kunskap, utföra oberoende granskningar och bidrar med insikter från liknande branscher eller arbetsmiljöer.

Genom att använda dessa verktyg och resurser kan företag skapa en strukturerad och välgrundad riskanalysprocess som leder till bättre hantering av risker och en förbättrad arbetsmiljö för alla anställda.

Slutsats

En riskanalys av arbetsmiljön är en nödvändig och viktig process för att identifiera, bedöma och hantera risker på arbetsplatsen. Genom att systematiskt genomföra riskanalyser skapar arbetsgivare en säker och hälsosam arbetsplats för sina anställda.

Om både arbetsgivaren och de anställda är involverade i processen drar man också nytta av deras kunskaper och erfarenheter för att identifiera och hantera risker på ett effektivt sätt.